envanliglouise

Vanlig tjej med ovanliga drömmar

30/6

Skrivet 2010-06-30 @ 22:39:58
Nu är snart Juli slut och jag börjar jobba på måndag! Skandalöst..
Men jag njuter av den sista tiden i frihet med att imorgon spela fotboll, på fredag åka på släktkalas (:() och på lördag festa loss på jordgubbensdag i Vara som är varje år. Då kommer det sjukt mycket folk till Vara och på dagen är det marknad och tivoli och på kvällen är det fest för hela gänget. Grym tillställning och skönt att det händer något här på slätta.

Igår var jag och badade i Vänern, inte super-kallt men inte heller super-varmt.. När jag kom hem duschade jag och sen kom Robert (han cyklade till mig (galen kille)). Vi gick ner till ån och satt och kollade på vattnet och fiskarna och pratade om allt. När det började bli kallt gick vi hem. Sen kollade vi på lite bilder och lyssnade på musik. DÅ KOM VI PÅ NÅGOT MYCKET LÄSKIGT. I min mys spellista som vi spelade hade jag låten: Louise ibland med Lasse Lindh. Jag har aldrig tänkt så mycket på den förutom att de sjunger Louise och att det är en fin låt.

När vi sitter och lyssnar hör vi att han sjunger ordet Robert. Vi googlar upp texten och finner det förunderliga att låten handlar om mig och honom. Iallafall nästan. Kolla bara andra versen. Jag har min snälle söte Robert, jag har en mamma, pappa och bror och jag bor i en småstad. Det är lite lagom galet.

Hon var;
den mest bekymrade tonårsflickan världen sett sedan Jean d'Arc
Hon brukade säga att vi borde skära upp våra handleder
och skriva dikter om det
Men jag förstod det aldrig för jag var kär
och för mig var du den mest självlysande och coolaste sak
Åh Louise förlåt, men jag trodde alltid alltid att du skämtade

Louise, ibland så känns du lika nära, lika hårt som förut
Louise, ibland så så svär jag på att jag ser dig skymta förbi
Louise, ibland så

Vi brukade hångla i hennes rum medan vi lyssnade på Cure
Hon sa "Min käre söte Robert och du är dom enda två som känner mitt hjärta
för min mamma, min pappa, min bror är främlingar för mig,
som stenar på en öde strand
Åh den här småstan kommer ta livet av mig till slut"

Louise, ibland så känns du lika nära, lika hårt som förut
Louise, ibland så så svär jag på att jag ser dig skymta förbi
Louise, ibland så

Han sov över hos mig, det var varmt så det var jobbigt att sova så vi vaknade jätte tidigt,
åt frukost, och kollade på film och somnade nästan så vi gick upp och la oss igen och sov till halv fem. haha.
Sen kände jag mig tvungen att laga lite mat till honom så jag (och mamma hjälpte mig) lagade hamburgare.
När vi ätit kollade vi på repris av allsång på skansen som vi missade igår (!) och sen tog han sin lilla cykel
och cyklade hem. Nu känns det lite ensamt.. konstigt.. Menmen..

Det blev rekord långt inlägg.

/Lou



Bilden är tagen av mig med min Canon ixus. Tagen förra sommaren i turkiet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback